Miljökonsekvenser av myntbytet 2016
Under perioden 2010–2017 genomförde Riksbanken ett omfattande arbete inför utbyte av Sveriges sedlar och mynt. 2016 fick Liljemark Consulting uppdraget av Riksbanken att utreda miljökonsekvenserna av utbytet av mynt och därefter även för sedlar. Ett spännande uppdrag som vi minns lite extra.
I oktober 2016 introducerades nya mynt för 1-kronor, 2-kronor och 5-kronor. Inför det hade Liljemark Consulting på uppdrag av Sveriges Riksbank utfört en miljöutredning av hur myntbytet förväntades påverka miljön. Utredningen omfattade dels miljöpåverkan vid tillverkning av de nya mynten och dels miljöpåverkan vid återvinning av de gamla mynten. Även de miljövinster som uppstod bedömdes t ex till följd av minskade transporter då nya mynten väger ungefär hälften av de gamla mynten.
Bedömningen av miljöpåverkan vid tillverkning av de nya mynten omfattade alla led, från brytning av malm, via framställning av metaller, legeringar, myntämne och prägling, till transporter och distribution via depåer. Som mätetal användes i utredningen klimatpåverkan genom växthusgaser uttryckt som koldioxidekvivalenter. Det finns även annan miljöpåverkan som t.ex. utsläpp till vatten, avfall och restprodukter och förlust av biologisk mångfald. Att mätetalet koldioxidekvivalenter användes i utredningen var dels för att det fanns tillförlitliga data för alla led, vilket gjorde att miljöpåverkan från olika led kunde jämföras, dels för att klimatpåverkan är en miljöeffekt som det är angeläget att begränsa.
Med i arbetet fanns även aspekter som man kanske inte tänker på i första läget:
- När de gamla mynten smältes ner så kunde det tillvaratas i nya legeringar,
- Utsläppsbesparingen till följd av lägre bränsleåtgång i person- och värdetransporter då mynten väger mindre än de gamla,
- Om myntbytet inte skulle ske, skulle en viss mängd av de gamla mynten regelbundet ersättas på grund av att de blivit slitna eller obrukbara och tillverkningen av ersättningsmynt bedömdes ha större miljöpåverkan än tillverkningen av de nya mynten per mynt räknat.
Beräkningarna i utredningen visar att det totala utsläppet av växthusgaser från tillverkningen av de nya mynten uppskattades till ca 6 500 ton koldioxidekvivalenter och det totala utsläppet från återvinningen av de gamla mynten beräknades bli ca 2 000 ton koldioxidekvivalenter.
Rapporten (pdf) finns publicerad på Riksbankens webbplats.
Mer om våra miljötjänster
