”Earth Overshoot Day”, eller ekologiska skuldens dag som det kallas på svenska, infaller rekordtidigt – igen. Redan 29 juli har vi gjort av med årets kvot av förnybara resurser. Förra året var det 1 augusti och 1971 var det 21 december.
Vi konsumerar planetens resurser mycket snabbare än den hinner leverera. Det är en ekvation som inte går ihop. Under resten av året lever vi alltså över våra tillgångar. Överbelastningen leder till avskogning, torka, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och ökad koldioxidhalt. Fram till 1970-talet levde jordens befolkning globalt sett inom ramarna för en planet. Men sen dess har Overshoot Day flyttat från december till augusti, och nu in i juli.
Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader kräver nära nollutsläpp senast 2050. För att det ska gå måste stora förändringar ske redan nu.
SÅ HÄR BERÄKNAS EKOLOGISKA SKULDEN
Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. Overshoot Day beräknas utifrån 4 faktorer, med hjälp av FN-statistik som innehåller de senaste uppgifterna:
- hur mycket vi konsumerar
- hur effektivt produkterna tillverkas
- befolkningsstorlek
- hur mycket resurser naturen kan återskapa
