Klimat förändring kan öka risken för jordskred

Den 30 december 2020 klockan 04:00 larmades polisen i om att ett jordskred inträffat i Gjerdrums kommun i sydöstra Norge. Ett jordskred som kostade liv, förstörde hus och vägar och som lämnade många rädda och i sorg. Jordskred är inte något ovanligt i Norge, och inte heller i Sverige.  

Ras och skred är snabba massrörelser i jordtäcket eller i berggrunden. Skred förekommer främst i silt- och lerjordar och kan inträffa utan förvarning. Det är i många fall en följd av en naturlig erosionsprocess och kan utlösas av riklig nederbörd eller av mänskliga ingrepp i naturen. Även när skred sker i obebodda områden kan det vara farligt för människors liv och hälsa. Om skredet sker i ett förorenat område kan föroreningarna komma ut i vattnet och på så sätt spridas och få en stor miljöpåverkan.

Vid riskbedömning av ett förorenat område är det viktigt att ta hänsyn till skredrisken och vilka konsekvenser ett skred kan få. Inte minst i Västra Götaland, där stora områden är skredkänsliga och där industriområden ofta byggts i närhet till ytvattenrecipienter. Det är viktigt att ha med sig att förutsättningarna kan ändras, ett förändrat klimat med skyfall och förändrade markvattenförhållanden kan leda till en ökad skredrisk, säger Jessica Åberg som är miljökonsult och teamledare för Liljemark Consultings Göteborgskontor.

Risk för skred finns i nästan hela Sverige men områden som Västra Götaland och Värmland har extra stor risk. Omkring 5 % av Sveriges landyta utgörs av ler- och siltjordar. En fjärdedel av dessa jordar bedöms vara skredbenägna. I Sverige inträffar skred som omfattar mer än en hektar i genomsnitt vartannat till vart tredje år och naturolyckor i Sverige orsakade av skred kostar samhället cirka 200 miljoner årligen.  

Tuveskredet är ett av det mest kända skreden i Sverige, det inträffade den 30 november 1977 i Tuve på Hisingen i Göteborg. Raset förflyttade ett område stort som 37 fotbollsplaner. Nio personer dödades, 62 människor skadades, 436 blev hemlösa och 67 hus rasade samman.  

Räddningsverket (numera MSB) fick efter Tuveskredet uppdrag av regeringen att ansvara för en riksomfattande kartering av skredriskerna inom bebyggda områden. Fortfarande förser MSB landets kommuner och länsstyrelser med kartor över bebyggda områden där det finns risk för ras, skred och slamströmmar. Regeringen gav även år 2019 SGI och MSB  i uppdrag att identifiera områden i Sverige där det finns risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar. 

Ett förändrat klimat med ökade nederbördsmängder och höjda grundvattennivåer ökar risken för ras, skred och erosion. Områden som tidigare inte har varit riskområden kan i framtiden medföra risk för ras och skred. Detta är en viktig aspekt att väga in när man utreder framtida risker med förorenade områden, då skred och ras kan medföra omfattande spridning av föroreningar.

Tecken på ett begynnande skred kan vara:

  • plötsliga sprickor och sättningar i marken
  • träd och stolpar som börjar luta
  •  brott på ledningar och kablar i marken
  • färska erosionsskador i slänter mot vattendrag 

LÄS MER OM JORDSKRED OCH RAS 

Ett antal myndigheter har tillsammans tagit fram vägledning för bedömning av risker för skred, ras och erosion och en webbaserad karttjänst. Myndigheterna är Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet (LM). På deras webbplatser kan du läsa mer om jordskred och ras.