Havet stiger snabbare än väntat

Haven stiger och blir varmare och surare, glaciärer smälter och permafrost tinar. Detta får förödande konsekvenser för matförsörjning, tillgång till rent vatten, infrastruktur och människors hälsa och levnadsförhållanden, visar klimatpanelen IPCC:s nya rapport.

Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel fokuserar på något av det mest avgörande som finns för livet på jorden, vatten. Och läget är akut. Rapporten ger allvarliga prognoser för hur havsnivåerna kommer att stiga under seklet. Under 1900-talet steg den globala havsnivån med ungefär 15 centimeter, men nu går höjningen mer än dubbelt så fort, och hastigheten ökar. Fortsätter utsläppen att öka kan havsnivån vara mellan 60 och 110 centimeter högre år 2100.

Vattnet påverkar alla. Den stigande havsnivån riskerar att dränka mindre ö-nationer som är hem åt 65 miljoner människor. I höga bergsområden lever i dag 670 miljoner människor, även de påverkas kraftigt. Den snabbare glaciärsmältningen ökar risken för jordskred och raviner.

Men även vi i Sverige påverkas. Ekosystemet i havet rubbas och en högre havsnivå bidrar till fler och mer intensiva stormar och ökar risken för översvämningar. Rapporten indikerar att en temperaturökning, oavsett grad, bidrar till att väderhändelser som tidigare inträffat en gång per århundrade kommer att inträffa årligen i många regioner, redan vid 2050. Dessutom tinar Arktis permafrost. Permafrosten är en stor kolsänka och tinar den kan en stor mängd koldioxid och metan släppas fri i atmosfären.

Hittills har oceanerna maskerat en stor del av våra utsläpp. Ungefär en tredjedel av koldioxiden och drygt 90 procent av den globala uppvärmningen har absorberats i vattenmassan och genom avsmältning av jordens frusna områden.

Det är ingen nyhet att havet och kryosfären påverkas av klimatförändringarna men i rapporten konstateras det att isarna smälter fortare än vad vi trott och det får kraftigare konsekvenser än vad vi tidigare befarat. Men rapporten konstaterar även att det inte är för sent att göra något åt det, om utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt, i linje med Parisavtalet, kan de värsta effekterna lindras. Forskarna lyfter vikten av att rapporten används i alla politiska klimatförhandlingar och beslut som rör klimatfrågan. Vi måste minska klimatpåverkan och det finns flera saker som kan göra stor skillnad:

  • Minska utsläppen
  • Använda resurseffektivare tekniska lösningar
  • Bygga smartare städer
  • Förbättra infrastrukturen
  • Investera i att skydda skogar för att minska erosion

Det kan lätt kännas hopplöst men det är det inte. Vi arbetar just nu med framtidens lösningar på gårdagens föroreningar genom in-situsanering av föroreningar i mark. Metoden innebär att föroreningarna saneras direkt i marken. På det sättet undviker vi att stora mängder jord behöver schaktas och transporteras bort till externa mottagningsanläggningar och vi minskar därmed klimatbelastningen samtidigt som vi renar marken, det här är ett exempel på resurseffektiva tekniker som också minskar klimatpåverkan, säger Anneli Liljemark vd på Liljemark Consulting.

Om rapporten

Under två år har 104 forskare från 36 länder sammanställt den aktuella vetenskapen gällande läget för hav, is, snö och permafrost. Rapporten bygger på 6 981 publicerade vetenskapliga studier. Expertgranskare i 80 länder har lämnat över 30 000 kommentarer.

Rapporten är klimatpanelens tredje specialrapport sedan den senaste stora sammanställningen av läget för klimatet som kom 2014.  Den första specialrapporten i serien, 1,5 graders rapporten släpptes hösten 2018 och i augusti 2019 kom den andra rapport som handlade om marken.

Här kan du läsa vår nyhet om den tidigare specialrapporten om klimatförändringar och marken.

Om IPCC

IPCC är förkortningen för Intergovernmental Panel of Climate Change och är FN:s vetenskapliga klimatpanel. IPCC bildades 1988 för att förse världen med vetenskapliga fakta över det rådande kunskapsläget gällande klimatförändringar. IPCC samlar ca 800 forskare världen över och gör regelbundna utvärderingar om hotet från klimatförändringarna. IPCC bedriver ingen egen forskning utan fokuserar på granskning och strukturering av befintlig forskning för att bedöma forskningsläget.

Syftet är att ge världens länder bästa möjliga vetenskapliga underlag för att förstå klimatets förändring och dess effekter för människor, naturmiljön och för samhället.